Polow Da Don steg till r’n’b-skyarna 2008 och det var mycket tack vare Ushers hit Love in this club, en låt som Markus Larsson mycket väl skulle kunna beskriva som en ”sexig dansgolvsrökare”. Men vad som var mest överraskande med Love in this club var inte det faktum att Polow Da Don gick från yrkestiteln producent till epitetet demonproducent och inte heller det faktum att det var Ushers första Billboard-etta på tre år. Det var inte ens det faktum att Young Jeezy efter sitt inhopp på allvar kunde betraktas som en av hip-hopvärldens stora players. Det var, som ett bekräftande av den traditionellt svarta scenens status för tillfället, istället en vit amerikansk pojke som låg bakom årets absoluta sensationsavslöjande.
Det är förvisso en historia jag förväntar mig att ni redan har hört, men om inte ska jag kvickt återberätta den. Vit amerikansk pojke sitter och pillar med Garageband, ett gratisprogram som medföljer som standardapplikation i Apple-datorer. Han klistrar samman några redan färdigkomponerade slingor och stapplar av en slump på nästan hela beatet till Ushers hit. Ramaskri följer från puritaner, trots att Usher, han som faktiskt betalat Polow i runda slängar en halv miljon för ett beat han kunde skaffa genom att köpa en ny dator, håller käften.
Jag tycker ingenting om debatten som följde, utan lever efter den tämligen uttjatade devisen ”en bra låt är en bra låt”. Dock kan jag tycka att det är symptomatiskt för hur framförallt hip-hop/r’n’b-klimatet ser ut idag; allmänheten vill ha de enkla och direkta beaten. Förvisso vill jag inte kalla beatet till Love in this club enkelt, åtminstone i crunkens, snapens eller 808’s & Heartbreaks farvatten, men det är uppenbarligen tillräckligt enkelt för att ett par programmerare på Apple ska kunna lattja fram det.
Usher – Love in this club (Remix feat. T.I. & Young Jeezy)
Och som bonus slänger jag med, i mitt tycke, årets främsta youtube-remix. 2005 års 3 kings med Slim Thug, T.I. och Bun B låter nu ännu mer Neptunes än innan, tungt och dramatiskt, precis som jag vill ha det. Det är tydligen så här det fungerar nu för tiden; låtar kan pulas till i Reason och slängas upp i cyberrymden av vem som helst, till och med av en norrman.
Det är förvisso en historia jag förväntar mig att ni redan har hört, men om inte ska jag kvickt återberätta den. Vit amerikansk pojke sitter och pillar med Garageband, ett gratisprogram som medföljer som standardapplikation i Apple-datorer. Han klistrar samman några redan färdigkomponerade slingor och stapplar av en slump på nästan hela beatet till Ushers hit. Ramaskri följer från puritaner, trots att Usher, han som faktiskt betalat Polow i runda slängar en halv miljon för ett beat han kunde skaffa genom att köpa en ny dator, håller käften.
Jag tycker ingenting om debatten som följde, utan lever efter den tämligen uttjatade devisen ”en bra låt är en bra låt”. Dock kan jag tycka att det är symptomatiskt för hur framförallt hip-hop/r’n’b-klimatet ser ut idag; allmänheten vill ha de enkla och direkta beaten. Förvisso vill jag inte kalla beatet till Love in this club enkelt, åtminstone i crunkens, snapens eller 808’s & Heartbreaks farvatten, men det är uppenbarligen tillräckligt enkelt för att ett par programmerare på Apple ska kunna lattja fram det.
Usher – Love in this club (Remix feat. T.I. & Young Jeezy)
Och som bonus slänger jag med, i mitt tycke, årets främsta youtube-remix. 2005 års 3 kings med Slim Thug, T.I. och Bun B låter nu ännu mer Neptunes än innan, tungt och dramatiskt, precis som jag vill ha det. Det är tydligen så här det fungerar nu för tiden; låtar kan pulas till i Reason och slängas upp i cyberrymden av vem som helst, till och med av en norrman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar