Wards finansguide

På sistone har jag mest suttit framför kurvkonstruktioner och ritat grafer beroende på hur derivatans maximumvärde ser ut i hopp om att det i framtiden ska ge mig det välavlönande och betydelsefulla jobb jag förtjänar. Sen har jag utmattad stupat i säng bara för att göra samma sak dagen därpå. Det svenska systemet där man utan en minst treårig universitetsutbildning kan kyssa andra jobb än lokalvårdare adjö är i sanning ett fantastiskt sådant. Nåväl, jag får leka med tanken att detta åtminstone betyder att den där eftertraktade platsen som organisationskonsult i Borås en vacker dag kan bli min.

Planer att hoppa av skiten kan jag dock kasta i soptunnan i och med den här slags krisen vi står inför just nu. Att ett företag skulle vilja anställa mig nu är än mer otänkbart än förut. Sällan har jag hört mer upprörda röster i media och sällan har jag märkt att mer och mer personer på fullaste allvar plågar sig igenom tv 4:s A-ekonomi, en tid annars reserverad för att Svenne ska kunna hämta nattmackan i lagom tid innan Sporten börjar. Och just när mannen på gatan till och med är insatt i händelsernas utveckling, då vet man att någonting högst allvarligt är i görningen, vilket samtidigt också är det mest underhållande med situationen. Att höra farbröder ilsket ropa ut att Sverige hädanefter borde klippa alla ekonomiska kontakter med USA eftersom alltihop är ”jänkarnas fel” är en lösning le grandiose jag applåderar.

Själv är jag emellertid inte det minsta orolig eftersom mina likvida tillgångar sträcker sig till mitt ynka CSN-bidrag tillsammans med någon extra tusenlapp min granne sticker mig i handen när jag tvättat hennes bil eller något lika förnedrande. Jag bryr mig sålunda ingenting om er så kallade kris, rika knösar, ty i slutändan rör den mig inte i ryggen.

Men om vi bortser från mitt obefintliga egenintresse, vad ska vi göra? Ska vi bara luta oss tillbaka med händerna knäppta runt magen och mumla laissez faire tills steken vänder? Eller ska vi bindgalna konsumera upp våra sista slantar för att rusta upp inför en kommande bytesekonomi? Jag vet inte, men vad jag vet är att vi än så länge inte bör stressa upp oss i onödan, varför jag som allas er mentor skrivit den enkla krisguide;

Bind inga pengar i aktier - ett sundare sätt att förvara dem är i madrassen. Det ger dessutom en känsla av lyx alla så desperat söker.

Spara pengar för en regnig dag. Behöver du verkligen duscha i varmvatten? Sen när har tre mål mat om dagen blivit en rättighet? Och förtjänar din partner verkligen mer i födelsedagspresent än ett leende och din gränslösa kärlek?

Jäkta inte upp ditt barn - förklara istället lugnt och metodiskt varför pappa inte längre kan gå till jobbet. Betänk att barn ofta inte har det ringaste förstånd om sammanhang eller finansiell kausalitet, varför du gör rätt i att först förklara simpla termer som finansbubbla, bolåneränta och kreditförlust.

Tänk Robin Hood - om du själv inte har, stjäl från dem som har det. Kan din familj leva på begrepp som ”heder” och ”moral”? Knappast.

Oroa dig inte för varsel - sjukskriv dig istället. Om du inte dyker upp på jobbet kan cheferna sparka dig och med en sjuklön får du dessutom pengar i fickan utan att göra minsta lilla!

Voilá! En guide värdig vilken skojare på finansdepartementet som helst. Ni kan gärna anställa mig också, så kan jag få usla deckare publicerade jag också.